Studsvik beräknar materialaktivering i Novatrons fusionsreaktor

Studsvik ska beräkna hur neutroner aktiverar materialen i Novatron Fusion Groups reaktorkonstruktioner. Det är det första större uppdraget inom bolagens partnerskap.

Redaktör, energi och teknik

Publicerad

Enligt Studsvik ska bolaget modellera neutrontransport och materialaktivering i utvalda reaktorkonfigurationer. Det ska också uppskatta hur lång avklingningstiden blir efter avstängning och rekommendera hur mycket neutronexponering varje tänkbart material tål. Resultaten ska ligga till grund för Novatrons materialval, underhållsplanering och konstruktion.

I en fusionsreaktor aktiverar de frigjorda neutronerna materialen runt plasmat. Hur snabbt aktiviteten sedan klingar av avgör vilka material och konstruktionsval som gör drift, underhåll och framtida avveckling hanterbara. Med Studsviks metod kan olika material och materialkombinationer analyseras medan konstruktionen tar form, så att den kan justeras på konceptstadiet innan de tekniska besluten låses.

Teknisk ansvarig för studien är Marc Breisch vid Studsvik i Tyskland. Han har valts till projektledare för skärmningsmaterial i det tyska standardiseringsinstitutet DIN:s kommittéer för fusionsstandarder. Studsvik har tidigare provat material åt europeiska och brittiska fusionsprogram, bland annat i arbete kopplat till ITER.

Partnerskapet mellan bolagen omfattar materialprovning, modellering och simulering, avveckling och avfallshantering samt stöd vid lokalisering och tillståndsprövning av en pilotreaktor i industriell skala. Senare faser kan omfatta mer detaljerade beräkningar och på sikt provning. Studsvik var också strategisk partner till Nordic Fusion Forum, som Novatron och St1 arrangerade i Köpenhamn den 19 oktober.

Studsvik placerar uppdraget i ett läge där fusionsbranschen går från experiment mot pilotanläggningar. Enligt branschorganisationen Fusion Industry Association tog privata fusionsbolag in rekordbeloppet 4,48 miljarder dollar under det senaste året, och 28 av dem räknar med att ha en pilotanläggning i drift mellan 2030 och 2035. När konstruktionerna närmar sig byggstart och tillståndsprövning blir underhåll och strålskydd, skriver bolaget, frågor även för investerare och myndigheter.

Dela artikeln

Hittat ett fel? Mejla redaktionen · Så arbetar vi med rättelser

Om skribenten

Marcus Lindström

Redaktör, energi och teknik

Marcus Lindström bevakar teknikutvecklingen inom energiområdet med särskilt fokus på energilagring, batterisystem, vätgas och nya lösningar för effektiv energianvändning. Han skriver även om fjärrvärme, smarta energisystem, digitalisering och tekniska innovationer. Fokus ligger på investeringar, produktnyheter och hur ny teknik förändrar energibranschens arbetssätt och möjligheter.

Visa fler från Teknik & innovation

Viktigast just nu

Till startsidan

Nyhetsbrev

Välj vilka cookies vi får använda. Ditt val gäller på den här sajten i ett halvår, och du kan ändra det när som helst.