Bakgrunden är nätutbyggnadens stora behov av aluminium, en metall vars nyproduktion är mycket energikrävande. Enligt E.ON kräver återvinning bara mellan 5 och 10 procent av den energi som går åt för att framställa nytt aluminium. EU har dessutom klassat aluminium som ett strategiskt och kritiskt råmaterial, bland annat på grund av importberoende och geopolitiska risker.
För nätbolaget är metallen också en klimatfråga i leverantörskedjan. Tillverkningen av kablar och transformatorer står för en stor del av E.ON Energidistributions utsläpp i leverantörsledet, och metaller som aluminium är en betydande källa, säger E.ON:s hållbarhetschef Carina Tollmar.
En livscykelanalys som E.ON Energidistribution tagit fram visar enligt bolaget att avinstallation av uttjänta kablar och återvinning av aluminiumet kan ge en nettominskning av klimatpåverkan. Utsläppen från avinstallation, transporter och förbehandling inför återvinning har räknats in, och vinsten från återvinningen överstiger dem, enligt analysen.
I Marås togs den gamla kabeln upp i samband med en nyinstallation. Arbetet fortsätter med fler kablar som ska tas om hand för återvinning.
I dag finns inga etablerade processer eller standarder för att ta upp gamla kablar och föra tillbaka aluminiumet till nya komponenter. Utöver själva återvinningen behöver E.ON utveckla metoder för hur uttjänta kablar identifieras, tas upp och hanteras så att aluminiumet behåller den kvalitet som krävs för återanvändning. Robert Heiliger, chef för Teknologi och Innovation på E.ON, säger att metoderna behöver tas fram tillsammans med entreprenörer, underentreprenörer, återvinnare och tillverkare.
Erfarenheterna från Marås ska ligga till grund för framtida arbetssätt och standarder. Arbetet följs också i ett industridoktorandprojekt om hållbara komponenter tillsammans med Uppsala universitet och Högskolan Väst. Ytterligare piloter för kabelavinstallation planeras under 2027.
